Etiketter

,

Idag blev det en gråtlämning, den första på en vecka. Men det blev riktigt dumt när vi kom. En pojke hade haft en olycka så alla sprang runt som yra höns. Skruttens fröken sprang förbi honom med pojken på armen för att gå till vårdcentralen (som ligger på andra sidan vägen) och tja, inte en optimal situation alltså. Och jag är glad att jag inte var mamman som fick samtalet… ”Det är bäst du kommer, det har hänt en olycka…” vill man ju inte, aldrig, höra. Jag tror inte det var något superallvarligt så snett sett. Han hade ett stort sår i ansiktet men var lugn och pigg, vad jag hann se iaf.

Skruttan var ju med och hon pratade mycket om vad som hade hänt på vägen till hennes dagis (200 m bort) och undrade om Skrutten kan åka och leka med pojken om han hamnar på sjukhus och sånt. Tokfia.

Eftersom det blev en sån rivstart för de små ar jag tänkt ta det lite extra lugnt när de kommer hem. Jag har förberett middagen så att jag bara behöver låta den puttra lite innan, istället blir det häng på golvet med ffa Skruttens stora favorit: duplo.

Annars är allt bra. 🙂